Förhoppningsvis blir det snabbt klart så vi hinner en sväng om mamma för fika med syrran och hennes familj. Så härligt det är när ens nära och kära tycker om varandra och är snälla och respektfulla. Det låter som en självklarhet och jag tycker verkligen det borde vara det!
Att det ska vara så svårt för vissa att bara leva och låta leva? Det är väl ingen som mår bra av konflikter? Det är ju i och för sig svårt att få till eller bibehålla någon form av harmoni när det finns psykisk ohälsa eller missbruk med i bilden. Tyvärr är det ju ändå alltför många som försöker (i sådana fall) och gör så i motvind och på bekostnad av sitt eget välmående låter en sjuk individ hållas, bara just för att man alltid strävar efter harmoni och ett enkelt och konfliktfritt liv (vilket är långt ifrån vad man får)... För vems skull gör man det?
Man kan dock inte förändra någon annan och i sådana situationer bör man fråga sig om det är värt det. Värt att offra sig själv bara för att den andra inte klarar av ömsesidiga relationer eller att ta eget ansvar...
Jag tycker inte det är värt det! Jag vill leva i harmoni och omge mig med människor som respekterar mig och min familj och tar ansvar för sina egna handlingar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar